J ag twittrar. Ibland, och bara om det dyker upp något intressant. Det gjorde det plötsligt, en kommentar om en i dag fyrtioårig författare och dotter till en av de akademiledamöter som fortfarande klamrar sig fast vid sin stol. Hon hade blivit publicerad med en artikel i The Guardian och innehållet var överraskande, eftersom det i svensk press tidigare bara antytts att vissa ledamöters anhöriga fått närgångna inviter av den numera rikskände ledaren för kulturscenen Forum. Jag talar förstås om Kulturprofilen. I denna artikel kunde jag läsa en utförlig beskrivning av hur hon som mycket ung hade låtit sig förföras av denne man. Eller, ja, förföras är nog att ta i. Hon verkar ha sett det hela som en inträdesbiljett till den inre cirkeln, om jag förstått rätt, och skyller på ungdomligt oförstånd. Oförståndiga har vi alla varit som unga, det förebrår jag ingen för, men det är just det här med "inträdesbiljetten"... F ör att göra en lång historia kort så hände följande. Efter e...